När det kommer till enkelhet citerar folk ofta en artikel av Harvard-psykologen George Miller som heter ”Det magiska talet sju, plus eller minus två: Vissa begränsningar för vår förmåga att bearbeta information.” Denna artikel belyser vikten av att designa användargränssnitt som är lätta att förstå och använda.
Det magiska talet sju, plus eller minus två
Artikeln föreslår att människor bara kan hålla 5 till 9 saker i sitt korttidsminne med någon större tillförlitlighet. Miller själv kallade detta en slump, men det verkar inte hindra någon från att citera honom. Det är logiskt att ju enklare något är, desto lättare är det att komma ihåg på kort sikt. Därför bör gränssnitt designas för att minimera antalet saker en person behöver komma ihåg för att använda dem effektivt.
Dela upp informationen
En metod för att göra gränssnitt lättare att förstå är att dela upp informationen i små, smältbara bitar. Detta tillvägagångssätt hjälper användare att bearbeta informationen steg för steg, vilket minskar kognitiv belastning och förbättrar användarupplevelsen.
Teslers lag om bevarande av komplexitet
Denna idé passar ihop med Teslers lag om bevarande av komplexitet, som säger att UI-designers bör göra sina gränssnitt så enkla som möjligt. Det kan innebära att dölja komplexiteten i en applikation bakom ett förenklat gränssnitt när det är möjligt. Ett exempel på en produkt som inte följer denna lag är Microsoft Word.
Microsoft Word och progressivt avslöjande
De flesta människor gör bara ett fåtal saker i Word – t.ex. att skriva – medan andra kan använda det för att göra alla möjliga kraftfulla saker. Men alla öppnar samma version av Word, med samma användargränssnitt, vilket gör att den genomsnittlige användaren blir överväldigad av alla de olika alternativen de förmodligen aldrig kommer att använda. Detta ledde till ett koncept som kallas progressivt avslöjande, där avancerade funktioner är undangömda via sekundära gränssnitt. Du ser ofta detta på webbplatsers hemsidor, där korta bitar av text introducerar en produkt eller funktion och sedan länkar till en sida där användarna kan lära sig mer.
Bästa praxis för mobildesign
Progressivt avslöjande är också en bästa praxis för mobildesign, där en robust navigering alltid är en utmaning. På mobila enheter är det viktigt att hålla gränssnittet rent och intuitivt, samtidigt som man ger tillgång till mer avancerade funktioner för de användare som behöver dem.
Undvik att använda ”läs mer”
Proffstips: Undvik att använda ”läs mer” och liknande ospecifik text i länkar och på knappar. Varför? Eftersom det inte berättar för användarna vad de kommer att ”lära sig mer” om. Ofta skannar människor helt enkelt en sida och letar efter en länk som tar dem dit de vill, och ”läs mer”, upprepat 15 gånger, hjälper inte. Detta gäller särskilt för användare av skärmläsare.
Slutsats
Att göra gränssnitt lätta att lära sig handlar om att förstå och respektera användarnas kognitiva begränsningar. Genom att minimera komplexitet, dela upp informationen och använda tydliga länkar och knappar kan vi skapa användargränssnitt som är både effektiva och användarvänliga. Detta leder till en bättre upplevelse för alla användare, oavsett deras tekniska kunskaper eller erfarenhet.